Förlåt..

Förlåt för att jag aldrig riktigt tog in dig i mitt liv
Att jag höll dig utanför så mycket var sån fittstil
Förstog det inte då för jag var alltid ditt allt
Det måste ha känts som med öppna sår fallit i salt
Förlåt för att jag aldrig lät dig göra nåt på ditt sätt
Och att det alltid var så jävla viktigt att jag fick rätt
Vet inte varför men det jag vet är att mitt sätt var fel
Och det gör mig ont att veta att det är försent och rätta det
Förlåt för alla gånger jag satte mig över dig
Det måste haft nåt och göra med att jag visste jag behövde dig
Och jag har aldrig vart bekväm i att behöva nån
Man lär av sina misstag som jag aldrig kommer göra om
Förlåt för att jag gjorde dig osäker på dig själv
Jag vet jag kunde va en riktig horjävel vissa kvällar
Anmärkte på allt du gjorde sa det var fel
Men ångesten över detta är nåt jag nu får leva med.
Det är inte lätt att vara två
Så mycket som man bör förstå
Jag vill alltid göra rätt
Men kommer aldrig bli perfekt
All den frustration du tog
Och bara log medans vi dog
Jag fattar nu hur svårt det var
Förlåt för allt ont som jag sa.
Förlåt för alla gånger då jag flippa ur för inget alls
Med is i blicken pusha tills du hade gråten i din hals
Fick dig och gråta men torkade dina tårar
Det är så sjukt jag fattar inte hur du orkade så länge
Förlåt för att allt alltid var på mina villkor
Att jag bestämde allt hur saker och ting skulle tillgå
Idag förstår jag vet hur det måste känts
Att jag kunde göra vad jag ville utan konsekvens
Förlåt för att jag inte lät dig känna dig hemma här
Vill ge en vettig anledning men kommer inte på ett enda skäl
Jag vill förklara nu men vet inte hur
Det är nåt jag tänker på dagligen men det ser inte du nu
Förlåt för det där med väggdekorationen
Betedde mig verkligen som ett jävla ägg och jag borde
Bara ha låtit dig fixa såg ju hur mycket det betydde för dig
Var så jävla dum i huvet bry sig om sån böggrej
Förlåt för den där kvällen vi snackade när vi låg
Och skulle sova fattar inte hur jag kunde säga så
Vill döda mig själv när jag tänker på det
Och att jag sen blev lack får mig och vilja dränka mig mer
Förlåt för att jag alltid blev lack
Och att när jag tog beslut så var det aldrig nåt snack
Jag skulle ha lyssnat på dig inte tystat ner dig
Fattat vad som var rätt och bara kyssa min babe
Förlåt för att jag alltid gav sken av att jag sket i
När jag alltid innerst inne drömde om att stå bredvid
Dig i en kyrka iklädd kostym som är svart
Svara ja på frågan känna tillvaron bli felfri
Förlåt för allt alla tårar jag fått dig och fälla
Tro mig om jag kunde skulle jag stoppa tillbaka dem
Men om jag ska lova dig nåt för och ställa
Missförstånd till rätta så våra stunder jag saknar dem

för att texten är fett fin ;oo ;$$ <33
börjar gråta så fort jag läser den :')

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0